 |
|
|
GAMLA STAN
Gamla stan i Karleby hör på riksnivå till de värdefulla
kulturmiljöerna. Stadsdelen är en enhetlig trästadsdel
bestående av 12 kvarter. Området gränsas av Anders
Chydeniusgatan i norr, Gustaf Adolfsgatan i väst, Torggatan
i söder och Strandgatan i öst. Stadens nuvarande rutstadsplan
härstammar redan från år 1665.
Gamla stan har traditionellt delats in i Oppistan och Neristan.
I Oppistan bodde de rika borgarna och här fanns bl.a. kyrkan
och rådhuset. Norr om den i Neristan bodde stadens sämre
lottade såsom sjömän, hantverkare, pigor och annat
tjänstefolk. Gränsen mellan Neristan och Oppistan löpte
längs Borgmästargatan. I dag finns gamla stans äldsta
och de kulturhistoriskt värdefullaste trähusen på
Neristans område.
Största delen av gamla stans byggnader är från 1810-1880
–talen. På området finns dock byggnadsbestånd
som bevarats ända från 1700-talet. Huvudbyggnaderna ligger
intill gatorna och gårdsbyggnaderna längst inne på
gården. Även om området egentligen är en trästadsdel
finns där några stenbyggnader och rappade trähus.
 |
 |
| Bild från gamla
stan |
Rådhuset ritat av
Carl Ludwig Engel byggdes år 1837. Bild K.H.Renlunds
museum. |
Gamla
stan vid övergången mellan 1800- och 1900-talet.
Bild Vi Neristassbor r.f./Karleby hembygdsarkiv
|
 |
SUNDET
Sundet, dvs. stadssundet utgör en väsentlig del
av Karlebys stadsbild. I början på 1600-talet var
Sundet en smal havsvik som kallades Kaustarviken. Över
viken gick den s.k. Långa Bron, som gett namnet åt
nuvarande Långbrogatan. Denna tidigare havsvik är
i våra dagar bara ett smalt sund på grund av landhöjning. |
 |
| Sundmunnen vid Gamlahamnsviken
i Karleby. |
 |
| Fiskstrand i början på 1900-talet.
Bild Vi Neristassbor r.f./Karleby hembygdsarkiv |
TALLÅSEN
Tallåsens enhetliga stadsdel ligger väster om stadens
tidigare centrum. Stadsdelens gatunät följer terrängens
former. Tallåsens byggnadsbestånd är så gott
som helt från 1920-talet. Bostadsbyggnaderna är i huvudsak
trähus i halvannan våning. På Tallåsen finns
också några offentliga byggnader, bl.a. Renlunds folkskola,
vattentornet och Vartiolinna.
 |
 |
| Bild från Tallåsen |
Mellersta Österbottens
Skyddskår lät bygga Vartiolinna år 1926.
Nuförtiden fungerar den som Karleby stadsteater. |
SÅKA
I Såka by finns Karlebys mäktigaste åkerlandskapsområden.
Terrängen är backig och åkrarna har röjts i
sluttningar till steniga backar. Husen har byggts på de stenigaste
backarna så att värdefull åkermark inte går
förlorad. Såka är känd framför allt för
sina mäktiga stengärdsgårdar. Många har bevarats
speciellt i Övre Såka. Stengärdsgårdarna har
uppkommit i samband med röjningen av åkrar. Stenarna
lyftes från åkrarna och restes till odlingsrösen
och stengärdsgårdar. Stengärdsgårdarna hade
många uppgifter. De fungerade som boskapsinhägnader och
samlade sommartid solvärme. På detta sätt kunde
inte frosten så lätt förstöra sädesfälten.
 |
 |
| Stengärdsgård
i Övre Såka |
På Rasmusbacken
i Såka finns Finlands äldsta stenfähus som
byggts år 1748 av naturstenar. En annan betydande byggnad
är Rasmus gamla tegelhus som byggdes år 1779. På
bilden stenfähuset. |
KARLEBY, KYRKBACKEN
Kyrkbacken i Karleby är troligen en av Karlebys äldsta
boplatser. Här har det funnits fast bosättning senast
med början från 1300-talet. Traditionell byggnadsstil
har bevarats runt Karleby kyrka längs det gamla gatunätet.
Största delen av de gamla bostadsbyggnaderna är från
slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Bostadsbyggnaderna
är i huvudsak trähus i halvannan våning. Karleby
kyrka, Karleby prästgård och Karleby hembygdsmuseum med
byggnader bildar kyrkbackens kärna.
 |
 |
| Karleby kyrka byggdes
på 1490-talet |
Karleby prästgård
byggdes år 1736 |
Karleby
prästgård och hembygdsmuseiområde sett från
kyrkan
|
 |
ÖJA
Ordet Öja betyder många små öar. Förr
i tiden bestod Öja nämligen av en stor övärld.
Många öar har dock på grund av landhöjningen
förenats med fastlandet. Trots detta lever en marin skärgårdskultur
vidare i Öja. Även jordbruket har alltid varit en
viktig näring i Öja. Därför har det på
området bevarats fina traditionella jordbrukslandskap,
men även rik byggnadskultur. Betydande kulturmiljöer
finns bl.a. i Långö, Knivsund, Djupsund, Tjäru
och Bodö. |
 |
| Den ståtliga vindkvarnen
i Tjäru är ett lokalt landmärke |
 |
 |
| Byggnader i fiskarbyn
i Långö. |
Djupsunds husgrupp |
TANKAR
Ön Tankar ligger i Öja skärgårds yttersta hörn.
Ön är 900 meter lång och 500 meter bred. Den klippiga
ön har varit fiskarnas bas redan på 1600-talet. Dessutom
har den fungerat som fyr- och lotsö sedan 1700-talet. Lotsstationen
och fyren ligger på öns norra sida. Den nuvarande fyren
byggdes år 1889. Det gamla fiskarsamhället, i vilket
även ett säljaktsmuseum ingår, ligger i södra
delen av ön. Ön har också ett kapell som byggts
år 1754.
 |
 |
Tankar i kvällsskymning.
Bild K.H.Renlunds museum |
Inne i kapellet på
Tankar.
Bild K.H.Renlunds museum |
VILLAOMRÅDEN
Karlebys kulturhistoriskt betydande villaområden ligger i
huvudsak på två områden: runt Yxpilaviken och
Kaustarviken. Den äldsta enhetliga villabosättningen uppkom
på 1860-talet på Sandstrand. Därefter bildades
ett annat område i Yxpila. Den senare har så gott som
försvunnit med undantag av några byggnader. Palmas villaområde
hör på riksnivå till värdefulla kulturmiljöer.
 |
Bild från Sandstrand år
1890.
Bild: Vi Neristassbor r.f./Karleby hembygdsarkiv |
RÖDSÖ
Rödsös bylandskap karakteriseras av Perho å, de
splittrade åkerområdena samt bosättningen som placerat
sig längs den slingrande byvägen. Rödsö kulturlandskap
är varierande välvårdat jordbrukslandskap. Dessutom
har traditionell österbottnisk byggnadskultur bevarats på
området.
 |
 |
| Bild av byväg i Rödsö. |
Traditionella bodar längs
Rödsö byväg |
RUNTUJÄRVI
Runtujärvi ligger vid gränsen mellan Kelviå och
Karleby. Då man kommer till Runtujärvi öppnar sig
ett vackert sjölandskap. Vid sjöns västra strand
finns gamla, väl bevarade byggnader på båda sidorna
om byvägen samt ett åkerområde med stengärdsgårdar.
Tillsammans bildar dessa element ett enastående och vackert
kulturlandskap.
 |
 |
| I Runtujärvis gårdsgrupp
ingår två huvudbyggnader, varav den ena har uppförts
omkring år 1800 och den andra år 1915. På
bilden den yngre huvudbyggnaden. |
Runtujärvi |
LINNUSPERÄ
Linnusperä är en av Karlebys äldsta byar. Byn
nämns första gången med namnet Lindzperä
år 1546. Detta årtal är också inristat
i byns minnessten. I Linnusperä finns fortfarande för
Mellersta Österbotten traditionellt bylandskap, i vilket
ingår byvägar och åkrar kantade med stengärdsgårdar
samt gamla österbottenshus. |
 |
| Minnesstenen i Linnusperä
by. Bild K.H.Renlunds museum |
Källor:
Ahmas, Kristina 1992: Kulttuuriympäristö. Kokkolan rakennuskulttuuria.
Kokkola.
Keski-Pohjanmaan arvokkaat maisema- ja kulttuurialueet. Keski-Pohjanmaan
liitto & Sigmakonsultit Oy 2001. Kokkola. |
|
|
