 |
 |
 |
Kyrkobyggande
Av Mellersta Österbottens gamla byggnadskonst känner man bäst
till kyrkoarkitekturen, även om ingen träkyrka uppförd före
stora ofreden har bevarats till nutiden. Enligt dokument har de till typen varit
utmärkande för Österbotten; höga kyrkor med relativt lång
grund i parallellogramform och med väggar som förstärkts med
stödpelare av knuttimrade stockar och fyllda med jord. I västra ändan
fanns ett högt torn med spetsigt tak.
I slutet av 1600-talet spred sig från Sverige till Österbotten den
korsformade kyrkan och klockstapeln i renessansstil, vilken för en lång
tid blev en uppskattad förebild bland byggmästarna i Österbotten.
På 1700-talet var planeringen och byggandet av kyrkor och klockstaplar
av mycket hög klass i Mellersta Österbotten. Kyrkobyggarna var män
av folket och hade hantverkarens, murarens eller timmermannens yrkeskunskaper.
Korskyrkan och klockstapeln i renessansstil var innovationer som kommit till
Sverige från kontinenten. De österbottniska kyrkobyggarnas arbete
baserade sig alltså på gamla civiliserade länders byggnadskonst.
Det fanns duktiga kyrkobyggare även på annat håll i vårt
land, men speciellt många av dem fanns på ett inskränkt område
mellan Jakobstad och Kalajoki. Speciellt Hans Biskop (1684-1762) från
Kronoby och Matts Honga (1713-1777) från Gamlakarleby hörde till
de främsta kyrkoarkitekterna i landet. Byggkonsten i Mellersta Österbotten
var känd i vida kretsar. Denna konst hade i hög grad sitt ursprung
i skeppsbyggeriet som utvecklades redan på 1600-talet och anslöt
därmed till den maritima kulturen i Mellersta Österbotten. Ofta gick
byggkonsten i släkten.
 |
 |
| Nedervetil kyrka var
Matts Hongas första mästerprov. Till Hongas byggnadsstil
hörde som specialdrag diagonala hörn. |
Förebilden för
Lochteås kyrka, som Matts Honga byggde åren
1768-69, torde ha varit Katarina kyrka i Stockholm. |
I många kyrkor i Mellersta Österbotten kan man se spår av det
arbete som mästare från släkten Kuorikoski i Kaustby
lämnat efter sig. Släkten Kuorikoskis byggkonst var vida känd,
eftersom de byggde kyrkor och klockstaplar på olika håll i Finland.
I släkten Kuorikoski fanns kyrkobyggare i fyra generationer. Matti Matinpoika
Kuorikoski (1741-1800) var den första mästaren i denna berömda
byggarsläkt. Av hans arbeten känner man till korskyrkorna i Kaustby
(1777) och Perho (1782) samt dessa kyrkors klockstaplar, som fortfarande står
kvar.
 |
 |
| Kaustby klockstapel |
Perho klockstapel |
Av andra kyrkobyggare i släkten kan nämnas Heikki Matinpoika Kuorikoski
(1772-1847), vars karriär inom kyrkobyggandet pågick så länge
som fyra årtionden. Under denna tid byggde han ett tjugotal kyrkor och
klockstaplar samt svarade för reparationen av många kyrkor och klockstaplar.
Dessutom snickrade han predikstolar och altare samt dörrar och fönster.
I hans produktion ingick hus, kvarnar, Gamlakarleby tegelbruk och flera broar. År
1840 beviljade kejsar Nikolai I Heikki Matinpoika en medalj av St Wladimirs
Orden.
Även hans son Jaakko Heikinpoika Kuorikoski gjorde en betydande karriär.
Jaakko byggde och reparerade under sin närapå 55 år långa
karriär över 30 kyrkor och klockstaplar samt gjorde flera altare och
predikstolar i kyrkor han uppförde. Han var en mångkunnig yrkesman
som behärskade bl.a. silversmedsarbeten, kunskaper som behövdes vid
lantmäteri samt tegelmurning. Av släkten Kuorikoski måste ännu
nämnas Erkki Heikinpoika Kuorikoski (1813-1889). Han avviker från
de andra byggmästarna i släkten Kuorikoski i och med att han vid sidan
av träbyggandet har uppfört flera betydande sten- och tegelbyggnader.
 |
 |
| Utöver byggnadsarbeten
planerade Jaakko Heikinpoika Kuorikoski flera kyrkor och
klockstaplar, men bara några av dem förverkligades.
På bilden en av dem, klockstapeln i Vetil, som han
byggde år 1859. |
Minnesmärke över
Kuorikoskis kyrkobyggarsläkt. I bakgrunden Kaustby
kyrka, som Jaakko Heikinpoika Kuorikoski byggde år
1859. |
Utöver ovannämnda finns det också andra kända kyrkobyggare
som agerat i Mellersta Österbotten. Av dem kan nämnas Jaakko Suonperä (1726-1797)
från Kelviå. Han byggde bl.a. Kelviås gamla kyrka och flera
kyrkor i Norra Österbotten. Av kyrkobyggare i Mellersta Österbotten
hade i Pedersöre födda Jakob Rijf (1753-1808) en särställning.
Han studerade som första finländare arkitektur vid Stockholms konstakademi.
Han var alltså en utbildad arkitekt, men behärskade också den
traditionella österbottniska byggnadstekniken.
Jakob Rijf favoriserade nyklassiska former. Han byggde år
1794 Himango kyrka, en österbottnisk korskyrka kompletterad
med ett nyklassiskt torn.
|
 |
| |
Klockstapeln i Kelviå (1804)
har ritats av Jakob Rijf. |
Vid sidan av kyrkobyggande fanns det i Mellersta Österbotten också yrkeskunskap
inom annan kyrkokonst. I många kyrkor i Mellersta Österbotten finns
det målningar av konstnär Johan Backman (1706-1765) från Nedervetil.
Utöver bildkonst var han duktig på slöjdarbeten, varav det
finns bevis
i form av dekorativa predikstolar och ramar till altartavlor.
Källor:
Känsälä, Risto - Lukkarinen, Ville - Träskelin,
Rauno 1998: Kuorikosket, puukirkkojen mestarit. Keskipohjanmaa –
säätiö, Kokkola.
Lämsä, Erkki 1996: Lesti- ja Perhonjokilaakson kirkot.
Raahe.
Virrankoski, Pentti 1997: Pohjanlahden ja Suomenselän kansaa.
Keskipohjanmaa-säätiö. Kokkola.. |
|
|
