 |
 |
 |
Sidokammarstugorna
Mellersta Österbotten är allmänt taget ett intressant område och speciellt dess södra
del med tanke på folkkulturen, eftersom
många folkvetenskapliga företeelsers utbredningsgräns går
genom landskapet. En av de mest speciella företeelserna torde vara allmogegårdarna
med bred stomme, dvs. sidokammarstugorna , som påträffas bara
i de södra delarna av Mellersta Österbotten. Sidokammarstugornas viktigaste
utbredningsområde är Kronoby och Perho ådal. Typen förekom
dock inte någonstans som huvudsaklig byggnadsform. Mest har det funnits
sidokammarstugor i Vetil.
 |
 |
| Ett av de största
sidokammarstugorna Aapantupa från Pulkkinen i Vetil
har flyttats till Kaustby och används som Spelmanshus |
Sidokammarstugan som numera
finns bredvid husmorsskolan i Vetil har ursprungligen byggts
i Liedes i Halso. |
 |
 |
| Hakalax huvudbyggnad
(Kronfogdegården)
i Karleby byggdes på 1780-talet. Under byggnaden finns
ett källarvalv i natursten. |
Friis´ massiva
sidokammarstuga med mansardtak i Karleby har troligen uppförts
i slutet på 1700-talet. |
Sidokammarstugorna är betydligt bredare än vanligt och
ganska långa. Liksom en livskraftig folkbyggnadskonst
kan en sidokammarstugas form variera mycket, eftersom bottenlösningarna
kan grupperas i flera typer. Sådana är sidokammarstugor
med en vardagsstuga, sidokammarstugor med två vardagsstugor,
sidokammarstugor med mellankammare och typen med gavelkammare.
Varje sidokammarstuga är unik, eftersom två likadana
aldrig har byggts. Byggandet av sidokammarstugor har utgått
från allmogebyggnadskonstens stil- och formaspekter samt
behovet. Därmed är resultatet ett av allmogearkitekturens
mest lysande prestationer.
 |
 |
| Furubackas sidokammarstuga
i Övre Såka i Karleby. På husets gårdsplan
finns flera gamla byggnader. |
Kullas sidokammarstuga
i Såka i Karleby har byggts vid övergången
mellan 1700- och 1800-talet |
De första av dessa ståtliga hus byggdes redan under senare hälften
av 1700-talet och de sista på 1840-talet. Uppenbarligen har inget dokumentmaterial
om byggandet av sidokammarstugor bevarats. Risto Känsälä tror
att sidokammarstugorna till tekniken var så krävande att bygga, att
de uppfördes av timmermansgrupper som bestod av bönder och byggdes som
ackordsarbete liksom många kyrkor, klockstaplar och skepp.
Källor:
Ahmas, Kristiina 1992: Kokkolan rakennuskulttuuria. Kokkola
Känsälä, Risto 1984: Sivukamaritupa. Eripainos. Sananjalka
26-1984.
|
|
|
